Berlin, 28 augusti 2026 — Tysklands försvarsminister Boris Pistorius (SPD) och Baden-Württembergs ministerpresident Cem Özdemir (De gröna) vill att ett rättsligt förfarande mot delar av det högernationalistiska partiet AfD ska inledas.

I en gemensam debattartikel argumenterar de för att ett sådant förfarande bör inledas. Fokus ska enligt dem ligga på de AfD-delstatsförbund som de beskriver som tydligt ”völkisch”, framför allt i Thüringen, Sachsen, Sachsen-Anhalt och Brandenburg.

Det handlar inte om ett redan beslutat förbud

Det är viktigt att skilja mellan ett krav på att inleda en rättslig process och ett faktiskt partiförbud.

AfD är fortfarande ett lagligt politiskt parti i Tyskland. Pistorius och Özdemir har inte möjlighet att själva förbjuda partiet.

Enligt den tyska grundlagen är det Bundesverfassungsgericht, Tysklands författningsdomstol, som fattar det slutliga beslutet om ett parti ska förbjudas.

Ett formellt förbudsförfarande kan begäras av:

• Den federala regeringen
• Bundestag
• Bundesrat

Varför pekas just dessa AfD-förbund ut?

Pistorius och Özdemir gör en skillnad mellan vad de beskriver som en ”tysk-national” och en ”völkisch” riktning inom AfD.

Den första kan exempelvis förespråka ett tyskt utträde ur EU, euron eller Nato och en närmare relation till Ryssland. De båda politikerna beskriver sådan politik som farlig, men menar att den i sig inte automatiskt är grundlagsstridig.

Den andra riktningen beskriver de som betydligt mer problematisk ur ett konstitutionellt perspektiv.

Enligt Pistorius och Özdemir bygger den völkiska ideologin på föreställningen att människors värde och rättigheter kan kopplas till exempelvis etniskt ursprung eller kulturell bakgrund.

De menar att detta står i konflikt med den tyska grundlagens princip om människans okränkbara värdighet.

Fyra delstater står i centrum

De AfD-förbund som särskilt pekas ut finns i:

• Thüringen
• Sachsen
• Sachsen-Anhalt
• Brandenburg

Flera av dessa regionala AfD-organisationer har tidigare varit föremål för granskning av de tyska säkerhetsmyndigheterna.

Det är dock viktigt att skilja mellan en sådan granskning och ett beslut om partiförbud.

En klassificering från säkerhetsmyndigheterna innebär inte automatiskt att ett parti eller ett regionalt förbund kan förbjudas.

Nazityskland används som historisk varning

Pistorius och Özdemir inleder sin argumentation med en historisk fråga:

Vad hade hänt om Tyskland hade agerat mot Adolf Hitlers NSDAP innan partiet tog makten 1933?

De hänvisar till att det redan omkring 1930 fanns preussiska tjänstemän som varnade för NSDAP och ville se ett förbudsförfarande.

De konstaterar samtidigt att ingen kan veta om ett tidigare ingripande verkligen hade kunnat förhindra diktaturen, andra världskriget och Förintelsen.

Deras slutsats är att demokratin måste försöka försvara sig innan ett hot har blivit omöjligt att hantera.

Förslaget kommer inför ett viktigt delstatsval

Tidpunkten är politiskt betydelsefull.

Den 6 september 2026 hålls delstatsval i Sachsen-Anhalt. AfD ligger mycket högt i opinionsmätningarna och har omkring 42 procent i en aktuell mätning.

AfD hoppas kunna vinna valet och därmed få möjlighet att för första gången leda en delstatsregering.

Partiet har hittills inte deltagit i någon delstats- eller förbundsregering, eftersom de etablerade partierna upprätthåller den så kallade ”Brandmauer” – en politisk princip om att inte samarbeta med AfD.

Det är Karlsruhe som avgör

Pistorius och Özdemir betonar att det inte är politikerna som ska avgöra om AfD är grundlagsstridigt.

De vill att frågan ska prövas juridiskt och säger att de har förtroende för att Bundesverfassungsgericht självständigt ska fatta beslut.

Ett eventuellt förbudsförfarande kan därför sluta med att domstolen säger nej.

En komplicerad juridisk fråga

Det finns dessutom en särskild juridisk komplikation i förslaget.

Pistorius och Özdemir talar framför allt om enskilda AfD-delstatsförbund, snarare än ett omedelbart förbud mot hela partiet.

Hur ett sådant förfarande exakt skulle kunna utformas är juridiskt omdiskuterat. Den tyska grundlagen reglerar framför allt förbud mot politiska partier som sådana.

Motstånd mot ett förbud

Förslaget har inte fått brett politiskt stöd.

Framför allt inom CDU och CSU finns en tydlig skepsis mot ett förbudsförfarande.

Motståndare menar att AfD bör besegras politiskt snarare än förbjudas. Det finns också en oro för att ett misslyckat förbudsförsök skulle kunna stärka AfD:s politiska berättelse om att partiet utsätts för angrepp från det etablerade politiska systemet.

Vad händer nu?

Det finns alltså inget AfD-förbud och inget beslut om att ett förbudsförfarande har inletts.

Det som har hänt är att två tunga tyska politiker offentligt har argumenterat för att processen ska startas.

Nästa steg skulle vara att Bundestag, Bundesrat eller den federala regeringen beslutar om att lämna in en ansökan till författningsdomstolen.

Därefter skulle det vara domstolen i Karlsruhe som avgör om de juridiska kraven för ett förbud är uppfyllda.

https://www.swr.de/swraktuell/baden-wuerttemberg/gastbeitrag-oezdemir-pistorius-werben-fuer-afd-verbotsverfahren-100.html